Urbanhistorikern Håkan Forsell som bloggar på Arbetsbok publicerade här om dagen sitt kapitel Egendom är en lök: avskalat privat hyreshusägande i Stockholms innerstad 1945-2000 från antologin Stockholm blir välfärdsstad. Det är en mycket läsvärd genomgång av konflikterna mellan de privata hyreshusägarna och det offentliga i Stockholm. Tänkte mest tipsa om den, men också dra fram två citat som fungerar bra som komplement till tidigare inlägg här på Popvänster…
Det första berör det skiftet jag diskuterade i förra posten där vi ser hur bostadskapitalet får en alltmer framträdande roll i hur staden utvecklas.
I västerländska stadssamhällen har utvecklingen inom fastighets- och bostadssektorn de senaste 20–30 åren intagit en sådan betydande nationalekonomisk roll att forskare talar om att vi lever i ”bostadskapitalismens” tidsperiod. Boendet, inte arbetet, har kommit att utgöra den viktigaste grunden för medelklassens politiska beteende. Bostaden och äganderättens utformning påverkar inte längre bara de individuella politiska valen utan det politiska systemets preferenser när det gäller beslut om till exempel inflationsbekämpning och skatteuttag.
Att koppla samman detta med den bostadsägande innerstadsklassen och deras vurm för nyurbanism och miljöpartistisk stads- och trafikpolitik är förhoppningsvis någonting som vi kan gräva djupare i framöver. Klart är i alla fall att kollektivtrafiken spelar en stor roll i bostadssektorns värdeökning som vi ser i den moderna storstaden.
Det andra citatet är intressant apropå diskussionerna kring gentrifieringsmotstånd och hyresrättens roll för att skapa en rättvis (eller blandad) stad.
Kent Werne skriver i sitt uppmärksammade reportage Du sköna nya hem: om utförsäljningen av allmännyttan (2010), att ”bostäder i ’attraktiva lägen’ har i allt högre utsträckning blivit något man kan köpa sig till. Förr var det legio att stå i kö och snällt invänta sin tur. Nu är det inte kötiden som är den viktigaste sorteringsmekanismen, utan plånboken.” Det stämmer illa överens med mina iakttagelser över en social och kulturell marknad där hyresbostäder bytte händer i attraktiva lägen i Stockholm på ett långt mer komplext sätt än genom ett trögflytande men till synes ”rättvist” kösystem.
För övrigt ges boken ut av Stockholmia förlag som är en outsinlig källa till glädje, sorg och inspiration när det kommer till frågor om Stockholms stadsutveckling. Håll även utkik hos det nystartade forskningsnätverket Svensk stad 1900.2030 som förhoppningsvis kan komma att producera intressanta grejer framöver!