Det er en svimlende følelse at se Reeboks “I AM WHAT I AM” trone højt oppe på toppen af en skyskraber i Shanghai. Overalt ruller Vesten sin trojanske hest ud: den fortvivlende modsigelse mellem et Mig og en verden, individet og gruppen, mellem tilknytning og frihed. … “I AM WHAT I AM” er således ikke blot en løgn, en simpel reklamekampagne, men et militært felttog, et krigsråb mod alt der eksisterer mellem os, mod alt diffust der er i omløb, mod alt det der usynligt forbinder os till hinanden, alt det der forhinder den totale afskærmning.

För typ ett och ett halvt år sedan handlade det mycket om Det kommande upproret, den märkliga lilla skriften från Den osynliga kommitén, den lästes då, men föll relativt snabbt i glömska, i alla fall hos mig. Men så släpptes den danska översättningen för lite drygt en månad sedan, och eftersom jag hört mycket gott om den översättningen, samt en del dåligt om den engelska översättningen som den svenska är baserad på och dessutom läst den svenska översättningen och kunnat konstatera att den kanske hade sina brister på vissa ställen, så införskaffade jag Den kommende opstand och läste under julen. Och vilken översättning det är! Boken är fylld av magi, svärta, konstighet, rädsla, trevande, men också krypande ilska, stor glädje och skruvad humor. På vissa sätt kan säkert min dåliga danska spela in, men jag tror inte det är allt, översättningen är helt enkelt mycket finare.

Det är hisnande att se Reeboks “I AM WHAT I AM” tronande högst upp på en skyskrapa i Shanghai. Västvärlden rullar ut sin trojanska favorithäst överallt: den förbannade motsägelsen mellan Jaget och världen, individen och gruppen, mellan tillhörighet och frihet. … “I AM WHAT I AM” är inte bara en lögn, en simpel reklamkampanj, utan en militär kampanj, ett stridsrop mot allt som finns mellan varanden, mot allt diffust som är i omlopp, allt som osynligt länkar samman, allting som förhindrar den totala avskärmningen.

Förbannade. Fortvivlende. Forbandende. Förtvivlade. Förbannade. Fortvivlende.

At kalde denne befolkning av fremmede som vi lever midt i for et “samfund” er et sådant overgreb att til og med sociologerne overvejer at forlade det begreb der var deres levebrød i et århundrede.

Är vi förbannade, eller förtvivlade? Är världen förbannad, eller förtvivlad? Är den totala kollapsen av samhället och de påföljande koblingerne mellem kybernetiska ensomheder en förbannelse, eller är det ett förtvivlat försök att upprätthålla en illusion av att allting är som det var? Att vi alla är vad vi är? Lever vi under det här förbannade samhällets höjdpunkt eller i dess sista, förtvivlade, dödsryckningar? Det är säkert en fråga om perspektiv, men små betydelseförskjutningar likt denna förekommer på många ställen när man ställer den svenska och den danska texten bredvid varandra. Sen så tycker jag faktiskt inte det spelar så stor roll huruvida betydelseförskjutningarna bara sker i mitt huvud för att jag inte fattar danska, eller om de finns i texten. Det blir hur som helst en annorlunda läsning…

Med mangfoldiggørelsen af transport- og kommunikationsmidler og med fristelsen af altig at være et andet sted, rives vi konstant væk fra det som er her og nu. Tag et højhastighetstog, tag metroen, tag din mobil – vær allerede fremme. Sådan en mobilitet betyder bare opbrud, isolation, eksil. Det ville være uudholdeligt for enhver, hvis det ikke var fordi denne mobilitet bare er en forflyttelse av privatsfæren, som et bærbart hjem. Den private boble sprækker ikke, den flyder rundt.

Boken finns att skaffa billigt från förlaget After Hand, den är inte bara fint översatt utan väldigt vacker också. Eller varför inte tjata på att ditt bibliotek ska köpa in den, de behöver säkert bredda sitt utbud av danskspråkiga böcker. Visst är det lite svårare att läsa på danska, i alla fall om man är så ovan vid det som jag, men det är också väldigt roligt! :)

Det der overalt fremstilles som en økologisk katastrofe har altid først og fremmest været virkeliggørelsen af et katastrofalt forhold til verden.

Det som överallt framställer sig som en ekologisk katastrof har aldrig upphört att, i första hand, vara manifestationen av ett katastrofalt förhållande till världen.