Tycker att det senaste numret av Fronesis var ovanligt intressant. Nu var det i och för sig ett tag sedan jag försökte mig på att läsa ett nummer, brukar känna att det inte riktigt riktar sig till mig, vilket säkerligen stämmer också. :/
Hur som, jag fastnade främst för Brett Clark och Richard York’s text Sprickor och skiften – miljökrisens orsaker som bland annat handlar om Marx kritik av det moderna jordbruket. Samtidigt som texten är intressant så känns den också ganska typisk: väldigt stor del av det värdefulla spaltutrymmet ägnas åt att återupprätta Marx ”heder” och visa på att han visst hade tänkt på saker som rör klimat/miljö/energi-kriserna. Det kanske han hade, jag är ingen expert, men kan inte minnas att det var det jag tog med mig från läsningen av Kapitalet. Och jag förstår inte denna besatthet vid att ”bevisa” att Marx hade tänkt på ditten eller datten. Han skrev en grym kritik av den politiska ekonomin, för mig räcker det fint. Huruvida han var först eller bäst på att beskriva att vi fuckar upp våra egna livsbetingelser genom att inte återföra den energi vi tar av jorden till jorden, det känns mindre relevant i sammanhanget.