Det är inte den långsamme som är dum i huvudet

Vår patriarkala kulturs besatthet av hastighet är något av det vidrigaste vi har. Trots överväldigande bevis för att fart dödar så gasar vi på. Snabbare och snabbare. Fler och fler hästkrafter i bilen. Hastighetsmätare som ger oss drömmar om förbjudna farter. Klag på sossesverige som inte tillåter fria hastigheter på motorvägarna. Fortkörning och racing på teve.

Mot allt bättre vetande så trycker vi gasen i botten. Kraftigt ökad bränsleförbrukning och således ökade koldioxidutsläpp samt döda barn ska inte hindra oss från att köra fort. Det är ju en sån frihetskänsla! Åt helvete med friheten. Sänkta hastigheter på bilvägar leder till minskade utsläpp på två olika sätt, dels genom att bränsleförbrukningen per kilometer sjunker, dels genom att kollektivtrafik, cykel och gång framstår som mer attraktivt när bilens hastighet sänks. En bil som kör i 50 km/h på en lokalgata i centrum släpper ut närapå 100 gram koldioxid per kilometer mer än samma bil som kör i 30 km/h. Det finns en del saker som de som gillar att köra fort verkar ha svårt att förstå, till exempel att en bil som dubblar sin hastighet fyrdubblar sin rörelseenergi och således kräver en enormt lång sträcka för att kunna bromsa samt så klart att den överför en betydligt större mängd energi in i den påkördes skelett och organ när krocken väl sker. En liten hastighetsökning för en bil kan verka oskyldig, men innebär en potentiell livsfara, utan att ens innebära någon tidsbesparing värd att tala om för bilisten. Dessutom innebär varje hastighetsökning att vägens potential att svälja trafik minskar: ju högre hastighet desto större utrymme mellan varje bil, vilket alltså minskar vägens kapacitet. Som Trafikverket konstaterar:

Hastigheten i kollisionsögonblicket är helt avgörande för hur svårt människor skadas i en trafikolycka. Hög hastighet bidrar också till att olyckor överhuvudtaget inträffar. Om alla höll hastighetsgränserna skulle 100-150 liv sparas varje år. Risken att dödas som oskyddad trafikant är liten om man blir påkörd i 30 km/tim, en av tio dödas. Vid 50 km/tim ökar risken markant, åtta av tio dödas. Kör du 100 km/tim i en mil på en väg som är skyltad med 90 km/tim så vinner du bara cirka 40 sekunder. På tio mil har du alltså sparat knappt sju minuter. Samtidigt har du mer än dubblerat risken att dö om det händer en olycka. Du har dessutom ökat bränslekostnaden och ditt utsläpp av koldioxid.

Den höga hastigheten är inte bara skadlig genom att den dödar så väl människor som miljö. Den höga hastigheten kräver även en förutsägbar, tråkig, funktionsseparerad och steril omgivning för att bilisten ska ha någon slags möjlighet att kunna kontrollera bilen. Geografen Edward Relph kallar dessa miljöer för simpla landskap och beskriver dem som:

The simple landscape declares itself openly, presents not problems or surprises, lacks subtlety; there are none of the ambiguities and contradictions and complexities that … lend meaning to building and man-made environments; there are no deep significances, only a turning to the obvious and a separation of different functions into distinct units.

Planka.nu hatar på hastigheten i bland annat sin artikel om flyget, där beskriver de hur:

Det som är nära bleknar jämfört med det som skymtar vid möjlighetens horisont. Automobilitetens hegemoni och effektivitet gör att skogsdungen bakom huset, sjön en cykeltur bort och konsertkällaren med oupptäckt musik i kvarteret inte blir lika lockande. I Trafikmaktordningen beskriver vi vikten av att fokusera på rätten till tillgänglighet istället för mobilitet. Det vi behöver ska finnas i vår närhet. Det ska inte krävas ett ständigt resande för att fylla våra behov.

Kommer att ha flera tillfällen att här på bloggen återkomma till Ivan Illich och hans helt otroliga långsamhetsmanifest Energi och jämlikhet, men nu nöjer jag mig med ett kort citat därifrån:

High speed is the critical factor which makes transportation socially destructive. A true choice among practical policies and of desirable social relations is possible only where speed is restrained. Participatory democracy demands low-energy technology, and free people must travel the road to productive social relations at the speed of a bicycle.

Det nästan sorgligaste med bilens hastighet är att den egentligen är långsam, men eftersom den precis i ögonblicket du trycker in gasen är skitsnabb så är den ändå livsfarlig. Det är en dubbelhet som gör bilen än mer idiotisk: trots att den vid närmare eftertanke inte alls går fort så dödar dess hastighet. Låt mig förklara. Om du räknar in alla kringkostnader som bilen kräver och sen tar allt jobb du måste utföra för att betala för dessa så hamnar helt plötsligt medelhastigheten för din bil på ungefär en cykels nivå. Hos FN kan du hitta en liten kalkylator för att räkna ut hur fort du kör egentligen, jag har dock inte provat den så kan inte gå i god för hur den fungerar. Men det är ett stickspår, för den fartgalne bilisten bryr sig så klart inte.

I vår besatthet av att leva i ett höghastighetssamhälle så kör vi med en dåres envishet i full fart mot avgrunden. Alla dessa löjliga skitmän i sina löjliga blanka jävla skitbilar kan fan dra åt helvete.

1 tanke kring ”Det är inte den långsamme som är dum i huvudet

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.