Gentrifiering bortom den kreativa klassen

@Redundans sa massor av roliga saker om gentrifiering på fejjan häromdagen, klippte ihop det hela till ett litet inlägg för att kunna hitta det igen, iom svårigheten att söka på fejjan.

Redundans:
Tänker på det här med ombildningar. Det finns rätt dåligt med statistik här. Men enligt den som finns från 1996 och framåt så är rörligheten lägre i ombildad allmännytta än i de fastigheter som inte ombildats (en tendens som är rätt jämnt fördelad i hela stockholmsregionen).

I flera svenska texter om gentrifiering så lyfts utförsäljningen av allmännyttan fram som ett exempel på denna process. Denna är givetvis något som inte kan ställas helt utanför gentrifieringen. Men, det känns lite grovt att likställa utförsäljningen med en gentrifieringsprocess (dvs. förflyttning).

De siffror som hyresgästföreningen har tyder mer på att det är en skuldsättningsprocess likt den som Harvey beskriver i sin atlas-antologi. ”Att skapa risk-bedömmare iställer för drömmare”.

Hyresgästföreningen skriver också att : ”Om de som bor kvar efter ombildningen jämförs med dem som bodde i fastigheten innan ombildningen, framgår att de är i genomsnitt något äldre, har högre inkomster och utgörs av något fler familjer med barn. Däremot finns inga skillnader i andelen utlandsfödda. I jämförelse med boende i ej ombildade fastigheter kan vi notera en liknande skillnad i ålder, vilket följer av att yngre är den mest mobila åldersgruppen”.

Här förklaras denna skillnad främst i att mätningen är gjort över en lång tid. De boende har alltså hunnit bli ädre, fått mer stabil inkomst och familj. Det som sker är alltså att rörligheten minskar vid ombildning. Vilket gör att massan av individer är mer stabil än massan av socioekonomisk representation (dvs. studenter flyttar inte ut när de får jobb för att en ny student skall flytta in, de blir kvar).

Den socioekonomiska skillnad som flera pekar på för att visa skillnaden mellan ombildade fastigheter och den kvarvarande allmännyttan beskrivs också främst utgöras av att ombildningarna sker i områden med redan hög socioekonomisk status. Även här blir det svårt att peka på en tydlig ”förflyttning”.

Har du några invändningar mot detta eller något annat sätt att se på utförsäljningen ur ett gentrifieringsperspektiv? En sak som diskuteras mycket mindre i de svenska texterna, men som verkar komma att ha en högre relevand, är ju de nya reglerna för marknadshyror. Vilket verkligen tenderar att skapa ”förflyttning”.

Popvänster:
Här kan man ju diskutera den där andra aspekten av gentrifiering, dvs det som Paton kallar för displacement of working-class subjectivity. Det är ju den vanliga tesen om att ombildningarna sker för att skapa borgerliga subjekt som tänker på räntan typ… Sen tycker jag att en av de fina sakerna med att ha en stor allmännytta (asså inte som vi har nu) är att rörligheten på hyresmarknaden kan vara ganska stor. Att man kan separera från sin partner och flytta, att man kan byta upp sig när man skaffar barn och ner sig när de flyttar hemifrån osv… Sen är självfallet marknadshyregrejen ett stort aber nu. Men något man också måste tala om är alla de som blir kvar som hyresgäster vid ombildning och får sina grannar som hyresvärdar, något som gång på annan visat sig ställa till stora problem och konflikter.

Redundans:
Stor rörlighet är givetvis positivt. Men HGF pratar t.ex. om att faktisk rörlighet kan bero på att vi har för stor spridning på hyrorna. Folk tvingas flytta ifrån sitt område för att deras inkomst förändras. Finns det ett värde i att kunna bo kvar under stora delar av sitt liv i samma boende eller iaf. i samma område?

Har en stor allmännytta en bromsande effekt på gentrifieringen? Eller hämmar den bara de negativa effekter som uppstår? Jag tänker på t.ex. svenska förorter. På 60-talet beskrivs de små arbetarbostäderna i innerstan öppna upp för egenboende för kvinnor (något som var svårt i de kärnfamiljsplanerade bostäderna i förorten). De som tvingades ut från den förslummade innerstaden hamnade istället i en allmännytta utanför tullarna (som först då på riktigt började sin förslumning). Här bromsade ju inte allmännyttan upp gentrifiering men hämmade dess negativa effekter (om vi köper historiebeskrivningen).

Jag skulle gärna komma bortom kritiken mot gentrifiering som endast sker genom att häftiga hipsters filtrerar ut arbetarklassen genom ”förträngning”. Sätta begreppet i en historisk och materialistisk kontext.

Popvänster:
Men om man läser de anglosaxiska forskarna, typ i antologin The Gentrification Reader så är det ju bara marxism. det handlar ju nästan enbart om bostadskapitalet och investeringsvågor, räntegap osv. Där kan man ju verkligen tycka att allmännyttan spelar en roll eftersom att den motverkar möjligheten att tjäna pengar på att äga hyreskåkar. Men då måste den så klart vara icke-vinstdrivande och hyresnormerande, men ingen av de grejerna är den ju idag.

Redundans:
En sak jag tänker på med ”displacement of working-class subjectivity” är just att gentrifiering får en annan betydelse när man byter ut ”flödet av människor” med ”flödet av subjekt”.

Popvänster:
Jag tror att processen, på svenska, kanske bör kallas för bortträngning, för då får man med lite av dubbelheten, att den kan vara både fysisk tvångsförflyttning och omkodning av folks psyken.

PAUS

Redundans:
Alltså ju mer jag läser om gentrifiering i Stockholm, ju mindre intresserad inför begreppet blir jag. Rätt intressant i avhandlingen om ränte/värdegap och hur områden rustas upp cykliskt. Men har det verkligen skett något annat än ”supergentrifiering” i stockholm sedan 80-talet?

Popvänster:
Du menar att det är ointressant för det är svårt att göra något åt processen?

Redundans:
Nej inte riktigt så. Det är inte så intressant rent politiskt eftersom den tredje vågens gentrifiering mest drabbat en undre medelklass som i Stockholms centralare delar (söder, midsommarkransen osv).

Det är ett större problem med påtvingat lånande (när hyresrätter blir bostadsrätter och folk bor kvar) och uteblivna satsningar i yttre förorten.

Popvänster:
Fast, den förtätning som sker i exempelvis Rågsved nu handlar ju om att köra bort lokalbefolkningen från sina kolonilotter för att ersätta med småhus för folk med cash, samma sak där i Larsboda strand i Farsta…. sen är så klart belåningen och uteblivna satsningar i förorter också problematiskt

Redundans:
Håller helt med om förtätningen. Men det handlar ju mer om ”war of space” än om cyklisk upprustning av fastigheter eller klassisk gentrifiering som jag förstår den. Jag har liksom svårt att placera in detta i det som beskrivs som de två gentrifierings-diskurserna.

Men det kanske är för att gentrifiering-debatten i Stockholm varit så inriktad på innerstan. Och där handlar det ju mest om det som avnhandlingen jag postade beskriver som supergentrifiering. Dvs. upprustning av redan priviligerade områden. De filtreringsprocesser som skett i Stockholm (där ekonomiskt sämre ställda grupper rensats ut från vissa områden) har väl främst skett genom ombildningsprojekt som den på Henriksdalsklippan. Där byggherrar och stad bestämmer sig för att driva igenom en förändring. Inte riktigt en organisk rörelse som sker genom att medelklassen börjar flytta in och bedriver kulturkamp om rummet.

Popvänster:
Fast ja ser inte riktigt skillnaden mellan war of space och gentrifiering, processen att tränga bort folk med lite pengar är ju densamma. Tror ett problem är att ”debatten” i Sverige, som du sa innan, varit väldigt fixerad på individer. Att man ser bohemerna som flyttar till ett billigt område, gör det ballt och ersätts av medelklassen som de viktigaste aktörerna i processen. Detta kan säkert sägas vara korrekt i vissa delar av innerstan, typ sofo. Men det finns säkerligen än fler exempel på när det bara vart vanliga ”tråkiga” människor i vanliga tråkiga områden som ersatts av vanliga tråkiga, men lite rikare, människor. En process helt fristående från den kreativa klassen… ”Gentrifiering bortom den kreativa klassen” där har du en kritik som bör formuleras! :)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.