Privatiseringens produktivitet

Under hösten och våren har vi, genom Dagens media, kunnat följa turerna kring en lika korkad som onödig “affär” inom SL-sfären. Det är reklambolagen JCDecaux och Clear Channel som bråkat med varandra om rätten att få sälja reklam i SL:s busskurer. Det hela började med att Clear Channel, som var de första att lura till sig ett allt för billigt kontrakt från nollorna/apologeterna i SL, i oktober 2010 vann tillbaka de åtråvärda busskurerna som står för 10 procent av hela utomhusreklammarknaden. JCDecaux blev, som sig bör, sura för att de förlorade massor av de pengar som SL slussar bort från oss resenärer. De senaste månaderna har vi fått se en massa turer fram och tillbaka där de två bolagen kastat skit på varandra och SL och där JCDecaux försökt få ta del av Clear Channels vinnande bud men inte fått det av SL eftersom det har betraktats som företagshemligheter. Nu ger dock Kammarrätten SL bakläxa och hävdar att de måste låta JCDecaux ta del av Clear Channels bud.

Varför bryr jag mig, och varför överhuvudtaget göra denna sammanfattning? Jo, det här är bara ett i mängden av liknande fall där den offentliga sektorn ska leka marknad och det hela havererar i totalt idiotiska och meningslösa kontraktsstrider mellan olika multinationella företag. Istället för att koncentrera sig på att snöröja spår, ha tillräckligt många anställda och köra tåg i tid så anställer SL konsulter, pr-byråer och presschefer för att dels försöka handskas med alla dessa företag de gör affärer med och dels försöka kommunicera varför det är så jävla bra att hålla på med massa skit som inte har ett dugg med kollektivtrafiken att göra. Fram växer en helt ny kategori av överbetalda tjänstemän: advokater för att lura varandra och sig själva, journalister för att granska idiotin, presschefer för att försöka lura journalisterna, ingenjörer, nationalekonomer och konsulter för att räkna på marginalvärden och andra hittepå-mått på hur trafiken fungerar. Dessa vitt skilda professioner som profiterar på våra offentliga verksamheter har bara en sak gemensamt: deras arbetsuppgifter tillför ingenting till verksamheten. Istället för mer personal som jobbar i trafiken, hyggliga löner, sänkt arbetstid och drägliga arbetsvillkor för alla, så får vi detta. För att inte tala om alla mellanchefer som ska låtsasbossa över alla dessa låtsasjobb.

Men BNP höjs, säger liberalen. Ja, men någonting inom oss dör svarar jag. Men arbetslösheten sjunker, säger liberalen. Ja, men världen blir en sämre plats att leva på svarar jag. Så jag uppsöker psykiatrin på grund av men från all meningslöshet. Ja, men då höjs ju BNP igen. Ännu en har blivit satt i arbete, svarar liberalen.

Ett litet, anspråkslöst, tips: gör kollektivtrafiken reklam- och avgiftsfri. Låt era presschefer och upphandlingskonsulter ta busskörkort. Tuta och kör.

p.s. titeln är så klart snodd från Kalle Marx’s fantastiska Brottets produktivitet d.s. :D

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.