Höghastighetssamhället och kapitalets omslagstid

Frågan om vad som driver höghastighetssamhället har driftats här på bloggen, och hos Planka.nu tidigare. Kanske främst ur perspektivet regionförstoring, alltså hur allt högre hastigheter möjliggör för en allt större arbetsmarknad: Ju fler personer som har möjlighet att transportera sig till ett visst jobb, desto lättare att “matcha” arbetssäljare med arbetsköpare eller – minst lika viktigt/vidrigt – desto lättare att försvaga arbetssäljarnas ställning på arbetsmarknaden genom att få allt fler personer att konkurrera om varje jobb.

Ett annat skäl till varför höghastighetssamhället existerar är företags strävan efter att hela tiden minska kapitalets omslagstid. I andra bandet av Kapitalet förklarar Marx det så här:

Kapitalets kretslopp, inte betraktat som en enstaka företeelse utan som en ständigt upprepad process, kallas dess omslag. Tiden för detta omslag är likamed summan av dess produktionstid och dess omloppstid. Omslagstiden är den tid, som förflyter från den tidpunkt, då det samlade kapitalvärdet öppnar ett kretslopp, till den tidpunkt, då det kan öppna nästa kretslopp. Omslagstiden betecknar den periodiska rörelsen i kapitalets livsprocess eller, om man så vill, den tid som åtgår, då ett kapital förnyas, upprepar sin värdeökning och sin produktionsprocess.

Kort omslagstid är alltså bra för kapitalackumulationen, alltså bra för kapitalisten, Marx skriver vidare:

En av orsakerna till differenser i försäljningstiden och därmed också i omslagstiden är olika avstånd till den marknad, där varan skall säljas. Under hela transporttiden från produktionsorten till varumarknaden är kapitalet bundet som varukapital, om produkten är tillverkad på beställning. I annat fall tillkommer den tid, som åtgår för att finna en köpare.

David Harvey plockar upp dessa tankar i boken Den globala kapitalismens rum och menar att vi:

därför ser många innovationer som är utformade för att påskynda produktionen, försäljningen och konsumtionen. Eftersom avstånd mäts i tid och förflyttningskostnader, finns det också ett kraftigt incitament att minska avståndsfriktionen genom innovationer inom transport- och kommunikationssektorn … helt i enlighet med kapitalackumulationens grundläggande lagar.

Men det sker även något mer när hastigheterna ökar, återigen med Marx ord:

En järnväg, som anlägges från ett industricentrum till en stor stad, kan medföra, att det kommersiella avståndet mellan dessa orter blir kortare än till en geografiskt mera närbelägen ort, dit ingen järnväg leder. På motsvarande sätt kan det relativa avståndet mellan de stora befolkningscentra och industrianläggningarna förskjutas, med den påföljd att gamla industriområden avfolkas och ersättes av nya.

Precis som Marx ovan hävdar att den infrastruktur som höghastighetssamhället kräver leder till att vissa geografiska områden premieras på andras bekostnad, så menar Harvey att denna process av ständigt ökande hastigheter förstärker produktionen av en ojämn geografisk utveckling. Trodde aldrig att denna dag skulle komma, men för att avsluta det hela med ett konkret exempel på höghastighetssamhällets konsekvenser så tar jag och citerar moderaten Lars Elinderson, riksdagsledamot i Finansutskottet angående höghastighetståg:

Ur min utgångspunkt är det just de regionala effekterna av ”den nya kartan” som är den största invändningen mot denna jättesatsning. Att kommunerna längs södra och västra stambanorna påverkas negativt är uppenbart – det påtalar även utredaren. På två sätt påverkas till exempel kommunerna längs västra Stambanan. Dels innebär storleken på de investeringar som krävs att andra viktiga investeringsbehov måste stå tillbaka. Samtidigt ”förvandlas” stambanan en renodlad järnväg för gods- och regional tågtrafik.

Nu tar bloggen lite sommarlov, ska till Berlin på nolltaxekonferens och sen till Gotland för att äta gratis luncher på Almedalsveckan. Tar, på Fredrik Edins inrådan, med mig fyra böcker från zero books.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.