Urban allemansrätt #1: Introduktion

Det var så jävla varmt förra sommaren. Svårt att tänka klart, omöjligt nästan. Två eftermiddagar släpade jag med mig själv, datorn, Commonwealth och The Three Ecologies till det fantastiska stadsbiblioteket i Prag. Tänkte att jag skulle försöka tänka, skriva, men det var nog lite för varmt. Det blev mest svett de där två dagarna, men lite text också. Tänkte att det kanske skulle vara ett första utkast på ny rapport till Planka.nu, främst för att begreppet urban allemansrätt passar så himla fint ihop med Planka.nu. Texten var dock lite för dålig/ofärdig/whatever man vill kalla det, ingen (okej en) orkade/ville läsa eller kommentera den, så den har bara legat på paddan och skräpat sen i somras. Istället för att den ska fortsätta ligga där och ge dåligt samvete (medvetande) för att den aldrig blir färdig så slänger jag upp skiten här. Det är sju delar så tar en per dag eller nåt sånt, med början i introduktionen idag. Det är ju långt ifrån färdigt, vissa delar är helt okej, vissa saknar en hel del (kan återkomma till klaget på vad som är fel innan varje del). Varför lägger ja ens upp det då, när det inte är färdigt? Främst för att slippa tänka på att det nånsin ska bli färdigt… ;) Kanske har lite anekdotiskt värde att publicera opublicerade Planka.nu-texter också, vem vet.

Introduktion

Den koncentration av flöden, människor, kapital, tankar, uttryck och infrastruktur som utgör en stad väcker såväl hänförelse som förskräckelse, solidaritet som konkurrens. Men vad är staden egentligen? Frågan har nog aldrig varit mer aktuell än nu, då vi för första gången i historien har en större andel stadsbor än människor som bor på landsbygden.

Den potential för gemenskap och samarbete som finns i staden är oerhörd, men sorgligt eftersatt. Istället för att försöka maximera det fantastiska i det faktum att vi är sociala djur som aldrig tidigare har haft så stor möjlighet att bygga en social natur, så rör vi oss i motsatt riktning. Gentrifiering och privatisering, inglasning och segregering, avgiftsbeläggning och massbilism: listan kan göras lång över anti-sociala tendenser i den nuvarande stadsutvecklingen. Hur vänder vi denna utveckling? Vad är det som krävs för att ta steg mot en stad för människor istället för kapital?

För att kunna förändra behöver vi förstå, men förståelsen kommer alltid att vara bristfällig, speciellt om vi inte vågar dra slutsatser av den och påbörja förändringsarbetet. I denna rapport så skissar vi upp en bild av staden. Utifrån Felix Guattaris tankar om ekologier och Michael Hardt och Antonio Negris teser om hur kapitalet parasiterar på stadens allmänningar för att producera värde diskuterar vi hur staden och dess myller av relationer kan förstås, förändras och vårdas.

De urbana områdena är de landskap där vi lever våra dagliga liv, där affekter, relationer och solidaritet etableras och där politiska subjektiviteter och meningar skapas. Men är dessa landskap till för de som vistas där, eller för någon annan? Kring detta pågår ständiga konflikter, vilka ofta rör sig kring frågor om rum och rätten att ta plats i staden. Vill vi utmana den stad där vår viktigaste roll är den som konsumenter, vad urbansociologen Sharon Zukin kallar lattepacificering, måste vi organisera oss med urban allemansrätt som gemensam nämnare. När filosofen Henri Lefebvre på 70-talet konstaterade att revolutionen måste vara urban syftade han på det faktum att kapitalets kontroll sträckt sig långt utanför fabriksportarna för att numera omfatta hela staden. Och visst hade han rätt, bortsett från att han glömde den lilla detaljen plural: revolutionerna måste vara urbana!

7 tankar kring ”Urban allemansrätt #1: Introduktion

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.